Språknytt

Tid att översätta professionellt

I kriser som den vi har nu med coronasmittan är det nödvändigt att även de som inte har svenska som modersmål får information på det språk de förstår bäst. Vi behöver alltså översätta och tolka.

I Sverige används i dag väldigt många olika språk – närmare 200! Så hur vet man vilka som är viktigast att översätta till, och finns det ens översättare till alla språk? Om det ska vara till någon hjälp behöver översättaren också vara professionell, annars riskerar hela insatsen att bli en björntjänst.

Jag vill här tipsa om en bok som kom ut i höstas och nu har fått stor aktualitet. Den heter ”Sveriges språkflora – handbok för ett flerspråkigt samhälle” och är skriven av Sofia Malmgård och Morena Azbel Schmidt.

I denna bok får du matnyttig och spännande kunskap om drygt 40 olika språk som används i Sverige och du får tips om vad man ska tänka på när man beställer översättning och tolkning.

Läs mer på förlaget Morfems hemsida.

Vem tar nu hand om termerna?

Jag har alltid kunnat glädja kursdeltagare och andra kunder med att det finns en organisation som arbetar med att utveckla och ge råd om termer. Nu kan jag inte det, för Terminologicentrum TNC finns inte längre sedan det statliga anslaget i princip helt försvann förra året.

Men i mindre skala kommer dess viktiga terminologiarbete ändå att fortsätta. Två experter på fackspråk och terminologi, som tidigare var anställda på TNC, arbetar nu med detta på Språkrådet. De kommer framför allt att stödja myndigheters utveckling och samordning av terminologiaktiviteter. Men det praktiska arbetet med att analysera begrepp och skapa ordlistor får, och ska, myndigheterna göra själva, och dessa kommer då troligen att behöva anlita konsulter eller anställa experter i terminologi.

Språkrådet kommer inte heller att erbjuda längre utbildningar och abonnemang för termrådgivning eller annan termtjänst på det sätt som TNC gjorde.

Men fortfarande finns Rikstermbanken, denna fantastiska ordlista där du hittar alla upptänkliga termer och får veta hur de definieras i olika sammanhang. Söker du på ”dispersion” kommer en lista med resultat från bland andra SGI, Beckers, Naturvårdsverket och förstås TNC. I dagsläget publicerar Språkrådet nya ordlistor från organisationer som själva kontaktar dem i det syftet.

Termer är alltså ord som används inom fackområden, och de behöver definieras exakt inom sitt område för att fungera. Så termer kräver god språkvård.

Det är viktigt att vi kan använda det svenska språket inom alla fackområden, att svenskan funkar även där det är noga med den exakta betydelsen och inte bara i rent vardagliga sammanhang. I vårt moderna informationssamhälle är det också nödvändigt att termer är enhetliga så att de är sökbara i databaser och på webben och till exempel fungerar tillförlitligt i översättningsprogram.

För myndigheters del så är det dessutom lag på att se till att det, inom den specifika myndighetens fackområde, finns svensk terminologi och att den utvecklas och används (12 § språklagen).

Läs mer på Språkrådets hemsida.

Svischa mig en biljon – eller bara a billion?

Svenska skrivregler, utgiven av Språkrådet, är en skrift jag använder nästan dagligen i mitt arbete. Alla som skriver borde ha den. Alltid är det någon detalj man måste kolla upp för att det inte ska bli korrekturfel i en text. De skrivtekniska reglerna och alternativen gäller valet av stor eller liten bokstav, måttenheter, citattecken, sär- eller hopskrivningar, källförteckningar … och väldigt mycket mer.

I maj kom Svenska skrivregler ut i ny upplaga, och jag hamnade på en träff hos språkkonsulternas branschförening där boken presenterades – med kviss och diskussion om skrivtekniska detaljer. Lustfyllt och samtidigt djuplodande diskuterade ett gäng språkkonsulter om förkortningen ’p.g.a.’ inte lika gärna kan skrivas ’pga’, eller om inte stavningen ’svischa’ ser väldigt udda ut när nu ’swisha’ är det vanliga. Nyanserna i kviss, quiz och frågesport avhandlades förstås också.

Den nya Svenska skrivregler är tyngre och tjockare än den förra. Det som är nytt är till exempel ett intressant avsnitt om främmande tecken och alfabet. Du kan nu få veta bland annat att Mao Zedong bör skrivas just så, med s.k. pinyinstavning, och inte med den äldre stavningen Mao Tse-tung. Här finns också ett avsnitt om engelska texter och skrivregler. Bra, eftersom många skriver på engelska, där till exempel skiljetecken inte alltid används på samma sätt som i svenskan. Dessutom är en del ord ganska lika men har olika betydelse, något som kan bli ödesdigert om man exempelvis blandar ihop svenska ’biljon’ (tusen miljarder) och engelska ’billion’ (miljard).

Hur gick det då för mig på kvisset? Nja, jag kan inte skryta och ska inte avslöja hela resultatet. Men jag kunde i alla fall stava till ’kalasjnikov’. Däremot hade jag fel om böjningen av ’beige’. Det är ett adjektiv jag trodde inte borde böjas alls i skrift. Men nya Svenska skrivregler rekommenderar så här: ”Om man böjer ordet är det bättre att skriva beigea och beiget än beigea och beigt.”

Reglerna och rekommendationerna ger ofta utrymme för skribenten att själv välja skrivsätt; den här upplagan är mer resonerande och förklarande än den förra. De fasta och enhetliga skrivreglerna får i stället var och en skribent eller arbetsplats fastställa själv om de vill att texterna ska vara konsekventa. Men ändå, detta är en bok alla som skriver bör ha och använda.

Åklagarmyndigheten tog hem Klarspråkskristallen

Språkrådet delar varje år ut ett pris – Klarspråkskristallen – för att uppmuntra myndigheter att använda ett klart och begripligt språk. I år blev vinnaren Åklagarmyndigheten som lyckats bra med sitt arbete att modernisera sina gärningsbeskrivningar. En språkkonsult var också inblandad i projektets början, och det var jag!

Gärningsbeskrivningar är de beskrivningar av brott som åklagarna använder i sina åtal, och de läses av bland annat domare, poliser och åtalade. Det är en utmaning att få dessa texter anpassade till en läsargrupp med så olika bakgrunder.

Texterna i de nya mallarna skulle möta kraven på begriplighet för andra än jurister. Mallarna skulle också kräva så lite som möjligt av individuell redigering och samtidigt vara tillräckliga från juridisk synpunkt. Det bakomliggande syftet med projektet var att öka rättssäkerheten genom att anpassa språket till läsarna.

Som språkexpert gav jag synpunkter på tidigare förändringsförslag, gav egna förslag och kunde med bas i språkets grammatik tydliggöra förändringarnas struktur. Nu är jag riktigt stolt över min insats och beundrar myndighetens arbetsgrupp som jag såg jobba mycket strukturerat och engagerat.

Läs mer på Åklagarmyndighetens sida, och det kan också vara intressant att se några kritikers kommentarer på Dagens Juridik.

Tvittra om ungdomsspråk

Tisdagen den 30 april kommer 13-åriga Marolin att tvittra hos mig om ungdomsspråk. Då är du välkommen att diskutera, berätta, tycka och fråga om det ämnet till @byding, eller bara följa hashtaggen #ungdomspråk på twitter.

Marolin gör detta som operation dagsverke. Det innebär att grundskoleelever arbetar i hushåll eller på en arbetsplats, och de intjänade pengarna går i år till upprustning av skolor och utbildningsprogram för flickor i Nepal. Unicef arrangerar.

Språkvägen till en bättre värld

”Du kan svara vad du vill, bara du kan argumentera för det.” Det sa vår lärare inför den stora grammatiktentan som vi hade första terminen på utbildningen till språkkonsult. För syftet var inte att bara lära sig utantill, utan att förstå på djupet och att tänka eget och nytt. Det passade mig perfekt, och detta blev den första universitetsutbildningen jag kunde ge mig hän åt.

Jag trodde också att vi skulle kunna få en bättre värld med hjälp av bättre kommunikation. Det tror jag fortfarande, och jag ser att det behövs fler som jobbar för det. Fler språkkonsulter!

Om du är duktig på att skriva tydligt och medryckande och, inte minst, är analytiskt lagd – då skulle du kanske fundera på att söka till Språkkonsultprogrammet vid Stockholms universitet. Utbildningen är treårig och innehåller textanalys, språksociologi och -psykologi, pedagogik, normering, språkteknologi och hel del annat.

Den 15 april är senaste dagen att söka. Mer information finns hos Stockholms universitet.

De förrädiskt vanliga orden

”Basord i våra fackspråk” heter en bok som Terminologicentrum har gett ut i år. Titeln låter inte som något man med större upphetsning kastar sig över. Men så kan det ju vara med nyttiga saker. Det här en ordlista man kan ha glädje av om man skriver faktatexter, för då tvingas man allt som oftast göra de knepiga ordvalen – valen mellan ord som betyder liknande saker och som kanske inte framstår som helt konkreta för läsaren.

Språket är fullt av sådana ganska vaga och abstrakta ord – som är till synes enkla men kan betyda olika saker för olika språkanvändare.

Terminologicentrum vill med denna ordlista reda ut och precisera sådana begrepp som finns på en överordnad nivå i begreppshierarkin. Till exempel: anordning, funktion, företeelse, objekt, process.

Du kan beställa boken hos TNC.

Språkrådets webbplats i skymundan?

Varje dag besöker jag i mitt arbete Språkrådets hemsida. Där är det lätt att hitta färska svar på vilka rekommendationer svenska språkvårdare ger, hitta ny forskning och få tips om annat som händer i språkvärlden. Jag hänvisar också ofta mina kunder dit.

Språkrådet har en självständig webbplats med egen adress, och den är lätt att hitta. Men rådet självt är inte en egen myndighet, utan det ingår i Institutet för språk och folkminnen.

Nu har gd Ingrid Johansson Lind beslutat att Språkrådets webbplats ska införlivas med myndighetens. Det kommer att göra den svårare att hitta och jag misstänker att hela Språkrådet får en mer anonym tillvaro. Beslutet har lett till att Språkrådets chef Lena Ekberg säger upp sig. Hon menar att den välbesökta webbplatsen är en viktig kanal och att Språkrådets varumärke nu är hotat.

Jag vet inte vilka argumenten är för att lägga Språkrådets hemsida under Institutet för språk och folkminnen. Men man kanske kan tolka Ingrid Johansson Linds kommentar i DN som att hon har varit styrd av någon regel, vilken framgår dock inte:

”Alla förstår inte vad det innebär att vara statstjänsteman, ha ansvar åt mer än ett håll och ha ett ramverk att förhålla sig till.”

Men man undrar: Vad blir bättre när skribenter och andra språkanvändare ska leta sig fram genom folkminnen för att få svar på en aktuell språkfråga eller inspireras till att kommunicera bättre?

Läs mer i Språktidningen

Nåde den som använder dessa ord

Anhängiggöra och tillställa – är det ord du använder ofta? Eller anser du att det går lika bra med synonymer till dem?

I sin lilla skrift Svarta listan ger Regeringskansliet förslag på hur man kan ersätta ord som många läsare har svårt att förstå. Nu har en ny utgåva, den fjärde, kommit. Nyheterna jämfört med förra utgåvan är dock inte många – enligt förordet är det framför allt att ”ska” har ersatt ”skall” i exempelfraserna. Men omslaget är snyggare, noterar jag!

Svarta listan vänder sig till dem som skriver offentliga texter; deras syfte är ju att informera samhällsmedborgare. Dessa läsarna har rätt att, och måste ofta, förstå. Samtidigt är det också tyvärr i just de offentliga texterna som dessa ålderdomliga ord finns, eftersom de är ”smittade” av lagspråket.

Men även om vi har en språklag i Sverige är inga ord förbjudna, självklart. Svarta listan är inte ens särskilt sträng utan uttrycker sig milt i ordalag som ”Undvik” och ”Skriv hellre”. Jag kan personligen tycka att Regeringskanslisterna kunde vara lite mer bestämda och någon gång sätta tydligare stopp. Läs själv och bedöm vilka ord du tycker är användbara och rimliga att behålla – eller ersätta. Så får du samtidigt veta vad orden i inledningen här ovan betyder.

Och du som var nyfiken på vad missförstånden kostar kan läsa här.

Genomtänkt funktion i dansmusiktexter

I nummer 4 av den blanka fina tidskriften Får jag lov jämför Staffan Heimersson texterna i dansbandsmusik och i country. Han gör iakttagelsen att countrytexterna innehåller stor dramatik – med fylla, uppbrott och hat men också humor och starka kvinnor.

”If you want to keep the beer real cold, keep it next to my ex-wife’s heart.”

Så skulle det aldrig låta i svensk dansbandsmusik. För där är det idel kärlekslycka, månsken och varma famnar. Allt i texten är välment. Själv har jag några rader som plågsamt ofta dyker upp i huvudet fyrtio år efter jag samåkte till gymnasiet i en vitgul Amazon med en dansbandsälskare:

”Säg ingenting till Mary. Hon kunde missförstå, hon är så känslig.”

Folkligheten i denna musik är kultur, och människor lyssnar, skriver Heimersson. Och om själva meningen med countrylåtarna är att skilja människor åt, så är den för dansbanden att föra människor samman. Han citerar en dansbandsmanager som han har pratat med saken om: ”Vi har misslyckats om kåthet icke uppstår.”

Alltså en stark fatisk (kontaktskapande) funktion, för att använda språkvetenskapliga termer. En sådan tydlig medvetenhet om textens önskade funktion imponerar på en språkkonsult.

Lättare komma i gång med klarspråksutbildning

Nu har det blivit enklare för myndigheter att ge personalen utbildning i hur man skriver tydligare och mer mottagaranpassat. På Språkrådets hemsida finns nämligen ett fylligt kursmaterial att hämta. Det består av tre delar: lärarhandledning, övningar och power point-bildspel.

Kursmaterialet kan användas som det är, kompletterat med en kursledare. Bäst är att anlita en extern språkkonsult, men det kan också fungera med en språkvårdare inom organisationen.

Kursmaterialet kan också anpassas till myndighetens behov genom att man lägger in egna texter som exempel och övningar. Eller använd delar av det som inspiration och diskussionsmaterial vid möten och workshoppar.

Besök Språkrådets hemsida och titta på klarspråkskursen. Sedan kan ni ringa mig så bokar vi in ett kursdatum i höst.

NOFOM har kommit till världen

I Uppsala bildades före jul ett nätverk med namnet Nordiska nätverket för forskning om myndighetskommunikation. Dess syfte är att främja kontakter mellan nordiska forskare inriktade mot myndighetskommunikation, men även yrkesverksamma språkvårdare är med.

Vid ett seminarium har diskuterats både uppslag för forskning och praktikers behov. Du kan läsa mer om det på branschföreningen Ess hemsida. Nu drivs nätverket framför allt som en e-postlista, men i framtiden kan det komma att anordnas till exempel forskarmöten i anslutning till nordiska konferenser.

Fler språkkonsulter

En ny kull språkkonsulter examinerades i somras efter tre års studier vid Stockholms universitet. Nu är de flesta av dem ute i arbetslivet i färd med att göra texter mer begripliga och funktionsdugliga.

Du kan läsa några av examensuppsatserna här.

Språkligt kloka barn

Språk har många bottnar. Ofta finns det lika många tolkningar av ett budskap som det finns läsare! När man arbetar med att förtydliga faktatexter så att rätt budskap ska komma fram till rätt mottagare blir det här förstås ett problem. Men i andra sammanhang är språkets dubbeltydighet just det som eftersträvas, som i lyrik, metaforer, aforismer och ordlekar.

Lärarnas riksförbund har just haft en tävling som efterlyste ”elevernas bästa ord”. Vinnare i kategorin för de mindre barnen blev Moa Rolfsdotter som går i årskurs 3. Så här skrev hon:

”Man kan aldrig vara för liten för att nå upp till sitt hjärta.”

Det är inte bara tänkvärt, utan har också en intressant språklig dynamik med kontrasterna och negationerna i aldrig–för liten–nå upp, en fin rytm och bra flöde av mjuka och hårda ljud.

Till tävlingen skickades också in bidrag vars innehåll inte är så upplyftande. Så här har Noor Khazal, som går på gymnasiet, skrivit:

”Livet är min arbetsplats och ibland vill jag säga upp mig.”

Det är mycket sorgligt. Och om jag började med att skriva om olika tolkningsmöjligheter, så tror jag ändå att denna mening med sitt koncentrerade budskap träffar de flesta läsare på samma sätt.

Språklagen gäller nu

Språklagen som jag tidigare har skrivit om (se nedan) blev verklighet den 1 juli i år. Den innebär att svenska är huvudspråk i Sverige och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Myndigheterna har exempelvis ansvar för att det finns svenska termer för deras respektive områden och att dessa utvecklas och används.

Samtidigt är finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska nationella minoritetsspråk, och det allmänna har ansvar för att skydda och främja dessa. Även det svenska teckenspråket ska främjas, och alla som behöver det ska ha möjlighet att lära sig och använda det.

Förhoppningsvis kommer lagen att stärka både svenskan och den språkliga mångfalden.

Läs hela lagen

Saknar du ord? Gå till Rikstermbanken

Riksbanken kan knappast någon ha undgått att höra talas om, men Rikstermbanken? Jo, den finns numera. Det är en databas med 40.000 svenska termer, där du kan söka efter definitioner eller jämföra olika termer. Där finns också termer på andra språk.

Att man använder termer så enhetligt som möjligt, och med en exakt definition, är jätteviktigt. Annars kan det uppstå missförstånd för konsumenter som läser bruksanvisningar, ingenjörer som bygger broar, handläggare som tolkar regler osv.

Har du till exempel funderat över vad det är för skillnad mellan en blankett och ett formulär? Ingen större skillnad, enligt träffarna jag får på Rikstermbanken, och märkligt nog ska båda vara av papper.

Jag sökte också på ”lane departure warning”, på både svenska och engelska, men fick ingen träff. Det kanske inte är en term? Den naturliga frågan blir då: Vad är en term? Träff! En ”term” är en ”benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fackområde”. Och ett ”begrepp” – vad är det? En av definitionerna är ”abstrakta företeelser som existerar oberoende av rum och tid”, och det finns sju till …

Ja, så kan man hålla på. Utan att det kostar några pengar. Adressen är rikstermbanken.se.

Mer förtroende om vi förstår

Regeringen har utrett domstolarnas kvalitet, och vilket förtroende människor känner för domstolarna. I början av december blev det klart och resultatet finns att läsa i betänkandet Ökat förtroende för domstolarna. Ett sätt att öka förtroendet är att göra språket mer begripligt, kommer utredarna fram till.

I betänkandet finns kriterier för läsbarhet och juridisk argumentation och ett klarspråkstest för domar. Här presenteras också rapporter om domstolsspråket: om svåra ord i domar (som du också kan läsa om i månadens språkråd), en intervjuundersökning av advokaters syn på klienternas förståelse och en analys av vad det är som gör domar svåra att läsa. Slutligen kommer Förtroendeutredningen med förslag till nya kallelseblanketter till tilltalade, målsägande och vittnen.

Läs hela bilagan med språkrapporter.

En lag om språken i Sverige

Kanske får vi en ny lag i Sverige nästa år: språklagen. Den ska slå fast att svenska är landets huvudspråk och att vi även har fem minoritetsspråk. Den uttrycker också att myndigheterna har ansvar att uttrycka sig begripligt.

Jag var på ett seminarium om lagförslaget, och det handlade till stor del om demokrati, identitet och språkens status. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inledde med att fråga "Vad händer med demokratin om vi inte har ett gemensamt fungerande språk?"

Modersmålet ger dig identitet

På scenen fanns bland andra författaren Ann-Helen Laestadius, som skrivit "Sms från Soppero", om en samisk flicka som inte får lära sig samiska. Laestadius välkomnade språklagen, som ger status åt minoritetsspråken, och framhöll att förlust av språk = förlust av identitet.

Svenska som undervisningsspråk

Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl ansåg att det finns en lucka i lagförslaget; lagen borde också uttrycka att svenska ska vara undervisningsspråket i svenska skolor. Som det är nu är föreläsningar på högskolorna alltför ofta på engelska. Men en svensk lärare som pratar engelska kan aldrig bli lika precis och lika inspirerande som på svenska. Dessutom kan man nog ana att de svenska studenterna både förstår och reflekterar bättre på sitt eget språk.

Blir det fängelse?

Efter fler intressanta infallsvinklar från författare, språkvårdare och publik ställde så moderatorn frågan om vad som händer sedan. Blir man arresterad om man inte följer språklagen? Blir Språkrådets chef en språkets rikspolischef? Nej svarade Olle Josephson, som tror att information och folkbildning är vägen till att lagen följs. Men Språkrådet ska göra stickprov inom de offentliga organen - till exempel se till att avhandlingingar har en sammanfattning på svenska.

Sedan tillägger han eftertryckligt att "somliga gräver sin egen grav om de inte tar hänsyn till språklagen ..." Läs hela lagförslaget

Skriv kort – skriv en skylt

När Vägverket hade språkvårdsdag med föreläsningar om vägvisning, terminologi och kungörelser var det inte minst de korta texterna på skyltar som fångade mitt intresse.

Den här dagen fick jag till exempel reda på att skylttexten för ”Bed & Breakfast” inte alls får lyda så, utan måste vara på svenska, alltså ”Rum & Frukost”. Behöver det däremot förkortas ska det vara engelska: ”B & B”.

Det finns skyltar som en del anser vara för mångordiga, och jag kan hålla med. Jag tänker på dem som längs vägen informerar om vem som utför vägarbeten etc. Varför ska bilisten som snirklar fram mellan avspärrningarna behöva ta del av flera rader om Vägverkets entreprenör?

En omdebatterad fråga är hur mycket reklam vi kan ha längs vägarna utan att det stör bilisten. Och vilka företag ska få ha sina namn på Vägverkets skyltar? Här resonerar man som så att det är en bra service för bilisten att snabbt få veta vilken typ av mat som serveras, och därför skrivs exempelvis de kända snabbmatkedjornas namn ut på skyltar.

Men varför står det Ikea och inte Asko vid E4-avfarten till Kungens kurva? Ja, egentligen borde det stå ”Möbelvaruhus” eftersom den typen av skylt är för s.k. inrättningar.

En ny intressant skylt är på gång. Vägverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en mer jämställd skylt för övergångsställen – en ”fru Gårman”. Vid årsskiftet kan vi börja hålla utkik efter de rundare formerna.